Till startsidan

Publicerad: 13 november 2018

Omval, extra val och nyval – vad gäller?

Just nu hanterar Valprövningsnämnden inkomna överklaganden av resultaten från valen den 9 september. Samtidigt pågår arbete i riksdagen för att Sverige ska få en regering. Det gör att begrepp som nyval, extra val och omval diskuteras.

Valmyndigheten har tillsammans med övriga valadministrationen beredskap över tid för att kunna genomföra omval och extra val. Det här gäller vid de olika valen.

Extra val – ett helt nytt val

Extra val är ett extra insatt val som kan hållas mellan ordinarie val eller efter ett ordinarie val. Ett extra val är ett helt nytt val. Det innebär bland annat att nya partier kan registrera sin partibeteckning och anmäla deltagande i valet.

Extra val går i huvudsak till som ordinarie val, till exempel fastställs röstlängden 30 dagar innan valdagen, röstkort skickas till alla röstberättigade och partier kan anmäla sitt deltagande fram till och med 30 dagar innan valdagen. Vissa aktiviteter måste genomföras snabbare vid ett extra val, till exempel är det färre antalet dagar som det går att rösta.

Det finns ingenting som heter nyval enligt vallagen. Mandatperioden efter ett extra val gäller fram till nästa ordinarie valtillfälle som alltid är vart fjärde år i Sverige. Därför heter det extra val och inte nyval i Sverige. De länder som utlyser nyval utlyser också en ny mandatperiod.

Två typer av extra val till riksdagen

  • Extra val utan särskilt beslut vid utebliven regeringsbildning efter ett val.
  • Extra val som beslutas av regeringen vanligtvis när avgångskrav riktas mot statsministern under mandatperioden.

Tidpunkter för extra val

Tidpunkten för extra val till riksdagen beror på om valet utlysts av regeringen eller om det är en följd av att riksdagen har röstat ner talmannens förslag till ny statsminister fyra gånger. I båda fallen ska extra val till riksdagen genomföras inom tre månader.

Tidigast tre månader efter att den nyvalda riksdagen haft sitt första sammanträde kan ett extra val till riksdagen utlysas av regeringen. Det är regeringen som bestämmer vilket datum valet ska hållas.

Vid utebliven regeringsbildning bestämmer talmannen datum för extra valet efter samråd med Valmyndigheten.

Vid extra val till landstings- eller kommunfullmäktige bestämmer fullmäktige efter samråd med Valmyndigheten och länsstyrelsen datum för extra valet. Beslut om extra val får inte fattas förrän sex månader har gått sedan fullmäktiges första sammanträde.

Omval – när ett val överklagats

Ett omval kan anordnas om det föregående valet inte har genomförts korrekt. Det är Valprövningsnämnden som efter överklagan kan besluta om att ett val helt eller delvis ska göras om.

Omval beslutas av Valprövningsnämnden

Valprövningsnämnden beslutar endast om omval eller andra rättelser om felaktigheterna som förekommit sannolikt har inverkat på valutgången. Felaktigheter som inte har påverkat exempelvis mandatfördelning mellan partier eller kandidaters mandat leder inte till omval eller rättelse.

Omval går i huvudsak till som ordinarie val, till exempel fastställs röstlängden 30 dagar innan valdagen och röstkort skickas till alla röstberättigade. Så långt som möjligt bör samma förutsättningar gälla vid omvalet som vid det ordinarie valet. Det innebär bland annat att inga nya partier kan anmäla deltagande eller registrera partibeteckningar inför omvalet.

Tidpunkter för omval

Om Valprövningsnämnden beslutar om omval ska omvalet genomföras inom tre månader.

Om Valprövningsnämnden beslutar att omval ska hållas till riksdagen ska regeringen bestämma vilken dag som ska vara valdag.

Vid omval till landstings- och kommunfullmäktige bestämmer Valmyndigheten, efter samråd med länsstyrelsen, vilken dag som ska vara valdag.

Mer information om extra val och omval