Till startsidan
  • Start
  • Press
  • Vanliga frågor och svar om EU-valet 2019

Publicerad: 26 september 2019

Vanliga frågor och svar om EU-valet 2019

På denna sida har vi sammanställt några vanliga frågor och svar från media inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019.

Bevaka valet i Sverige

Får man fotografera och filma i röstnings- och vallokaler?

Det finns inget generellt förbud mot fotografering eller filmning i lokaler för röstning eftersom röstmottagningen är offentlig. Det är tillåtet att göra ljud- och bildupptagningar under förutsättning att väljarna eller röstmottagarna inte blir störda. Väljarna ska inte uppleva att de hindras att rösta eller att deras valhemlighet röjs. Det betyder till exempel att man inte filmar eller fotograferar när väljarna tar valsedlar eller när de röstar bakom valskärmen.

I vallokalerna är det röstmottagarna som har ansvaret för att upprätthålla ordning. Det är därför bra att ha en dialog med röstmottagarna om man till exempel vill intervjua, filma eller fotografera i lokalen. Om röstmottagarna anser att filmningen eller fotograferingen stör ordningen kan de avvisa fotografen eller stänga lokalen tills ordningen är återställd.

Hur kan jag ackreditera mig till att följa valet i Sverige?

Det behövs ingen ackreditering för att följa och rapportera från valet till Europaparlamentet i Sverige. All röstmottagning och rösträkning är offentlig. Om du i förväg vet att du vill besöka en specifik vallokal för att göra ett reportage är det bra att kontakta den aktuella kommunens valnämnd i förväg, så att de är medvetna om besöket.

Partier, kandidater och valsedlar

När måste ett parti senast ha anmält deltagande till EU-valet?

Ett parti som vill delta i valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019 ska ha anmält sitt deltagande till Valmyndigheten senast 30 dagar före valdagen, dvs. den 26 april. Om ett parti inte har anmält sig till valet kommer partiets valsedlar att betraktas som ogiltiga vid rösträkningen.

Vissa partier är automatiskt anmälda till EU-valet:

  • Ett parti som anmäldes för 2018 års val till riksdagen.
  • Ett parti som är representerat i riksdagen och/eller Europaparlamentet.
  • Ett parti som registrerat sin partibeteckning med giltighet för Europaparlamentsvalet och anmäler samtliga sina kandidater för valet.

Mer information om att anmäla deltagande i val

Vilka partier ställer upp i valet?

De partier som har anmält deltagande i EU-valet framgår i valpresentationen, se länk nedan.

Partier som har anmält deltagandelänk till annan webbplats

Hur ser partiernas kandidatlistor ut?

I valpresentationen kan du se beställda valsedlar, kandidatlistor och anmälda partier i val till Europaparlamentet. I valpresentationen finns även rådata över kandidater som har lämnat kandidatförklaring eller samtyckt till kandidatur. Valpresentationen uppdateras löpande.

Valpresentationen 2019länk till annan webbplats

Vad är skillnaden mellan en låst och en öppen lista på valsedeln?

Partier som har registrerat sin partibeteckning kan skydda sig från att väljare nominerar egna kandidater genom att anmäla samtliga kandidater som ska finnas med på valsedeln. Det innebär att partiet har en så kallad låst lista. Kandidaterna måste samtycka till kandidatur för partiet. Det gör de genom att lämna in en kandidatförklaring till Valmyndigheten. Sista datum för att anmäla kandidater och lämna in kandidatförklaringar var den 28 februari.

Om ett parti inte har en registrerad partibeteckning eller om ett parti med registrerad partibeteckning väljer att inte anmäla sina kandidater har partiet en öppen lista. Det innebär att väljare kan nominera egna kandidater genom att själva skriva till namn på valsedeln. De tillskrivna personerna kan bara bli invalda om de har samtyckt till kandidaturen senast två dagar före valdagen.

Vem kan bli vald till ledamot i Europaparlamentet?

Valbarheten baseras på flera kriterier. Den som har rösträtt i det aktuella valet och som i förväg har lämnat sitt samtycke till att kandidera är valbar till Europaparlamentet. Om kandidaten är medborgare i ett annat EU-land än Sverige men är folkbokförd här, måste kandidaten lämna in en försäkran om att hen inte kandiderar i ett annat EU-land. Valbarheten baseras på uppgifterna i Skatteverkets folkbokföringsregister på valdagen.

När är sista dag för kandidater att samtycka till kandidatur?

Den 24 maj är sista dag för kandidater att samtycka till kandidatur i EU-valet. Samtycket ska lämnas in till Valmyndigheten.

Vilka partier har beställt valsedlar?

I valpresentationen kan du se alla beställda valsedlar till EU-valet. Valpresentationen uppdateras löpande inför valet.

Valpresentationen 2019länk till annan webbplats

När är sista datum för partier att beställa valsedlar?

Den 28 februari var sista dag för partier att beställa valsedlar från Valmyndigheten för att vara garanterade leverans 45 dagar före valdagen. För beställningar som inkommer till Valmyndigheten efter den 28 februari gäller inte leveransgarantin och partiets valsedlar levereras till partiet efter tryckeriets tryckordning.

Vilka partier har begärt utläggning av valsedlar?

Sista dag för partier att begära utläggning av valsedlar inför EU-valet var den 15 december 2018. Följande partier har begärt utläggning av valsedlar och kommer att få dem utlagda i valet:

  • Arbetarepartiet-Socialdemokraterna
  • Centerpartiet
  • Feministiskt initiativ
  • Kristdemokraterna
  • Liberalerna (tidigare Folkpartiet)
  • Miljöpartiet de gröna
  • Moderaterna
  • Piratpartiet
  • Sverigedemokraterna
  • Vänsterpartiet

Hur många valsedlar trycks inför EU-valet?

Inför valet till Europarlamentet den 26 maj har cirka 178 miljoner valsedlar beställts (till och med den 9 maj).

Röstmottagning och sätt att rösta

Vem får rösta i EU-valet?

I Sverige får du rösta i val till Europaparlamentet om du har fyllt 18 år, är svensk medborgare och är eller har varit folkbokförd i Sverige. Även medborgare från andra EU-länder som är folkbokförda i Sverige får rösta i valet här om de har anmält sig till röstlängden. Den som är svensk medborgare men bor utomlands måste anmäla sig till röstlängden vart tionde år för att få rösta.

Om du är svensk medborgare och folkbokförd i ett annat EU-land kan du anmäla dig till röstlängden för val till Europaparlamentet i det landet. Finns du upptagen i röstlängden i ett annat land inom den Europeiska unionen stryks du från den svenska röstlängden. Samma regler gäller för medborgare i andra EU-länder.

Rösträtten bestäms utifrån de uppgifter som finns i Skatteverkets folkbokföringsregister 30 dagar före valdagen.

Mer information om rösträtt

Kan EU-medborgare i Sverige välja vilket land de vill rösta i?

Ja, EU-medborgare som är folkbokförda i Sverige kan välja om de vill rösta i EU-valet i Sverige eller i det land där de är medborgare. För att få rösta behöver personen stå med i ett lands röstlängd.

Mer information om rösträtt för EU-medborgare i Sverige

Hur många är röstberättigade till EU-valet i Sverige?

7 577 900 personer är röstberättigade till EU-valet i Sverige.

Mer statistik över röstberättigade finns härlänk till annan webbplats

Hur många har förtidsröstat hittills?

På val.se presenteras statistik över antal mottagna förtidsröster per dag och röstningslokal. Statistiken uppdateras löpande. Observera att siffrorna bygger på det som registrerats in av kommunerna och att vissa kommuner registrerar med någon dags fördröjning.

Statistik över mottagna förtidsrösterlänk till annan webbplats

Går det att ångra en förtidsröst?

Ja. Det är möjligt för en väljare som har förtidsröstat att ångra sin förtidsröst genom att rösta i sin vallokal på valdagen. Det är då rösten som väljaren avlägger i vallokalen som räknas. Man kan bara ångra en förtidsröst. Det går inte att förtidsrösta flera gånger. Då kommer samtliga förtidsröster bli ogiltiga. Den röst man lägger i vallokalen på valdagen kan man inte ångra.

Vad är ambulerande röstmottagning?

En väljare som inte själv kan ta sig till en röstningslokal på grund av sjukdom, ålder eller funktionsnedsättning och inte känner någon som kan vara bud, kan från och med 2018 års val få hjälp av den egna kommunens ambulerande röstmottagare. Ambulerande röstmottagning betyder att röstmottagare kommer till väljarens hem eller annan plats där väljaren befinner sig för att ta emot rösten.

Rösten ska göras i ordning på samma sätt som en förtidsröst i en lokal för förtidsröstning. Röstmottagarna är alltid minst två personer och har med sig det material som behövs för att kunna göra i ordning rösten.

Är det nytt att valsedlarna måste skärmas av i vallokalerna?

Ja, från och med EU-valet den 26 maj 2019 ska alla val- och röstningslokaler ha en avskärmad plats där valsedlarna läggs ut. Syftet med avskärmningen är att stärka skyddet för valhemligheten. Genom avskärmningen ska en väljare kunna välja sina valsedlar utan påverkan och insyn från andra väljare. Det är kommunernas valnämnder som beslutar om hur avskärmningen ska se ut utifrån de lokala förutsättningarna. Det innebär att avskärmningen kan variera i utformning mellan olika lokaler.

Mer information om nyheter inför EU-valet

Vem ansvarar för att lägga ut valsedlar i vallokalerna?

På alla ställen där väljarna kan rösta lägger röstmottagarna ut namnvalsedlar för de partier som vid något av de två senaste valen till Europaparlamentet fick minst en procent av rösterna. Men endast om partierna begär utläggning, och om de endast har en lista.

Övriga partier ansvarar själva för att lägga ut valsedlar. Dessa kan läggas i vallokalerna, röstningslokalerna och på ambassader och konsulat med röstmottagning. På alla ställen där väljarna kan rösta lägger röstmottagarna ut blanka valsedlar.

Vad kan man göra om det saknas valsedlar på röstmottagningsstället?

Om man är i en lokal där det inte finns valsedlar för det parti som man vill rösta på så kan man ta en blank valsedel och skriva partiets namn. Vill man personrösta ska man skriva både partiets namn och kandidatens namn. Kandidaten kan då tilldelas mandat om hen har samtyckt till kandidaturen. Blanka valsedlar läggs ut av röstmottagarna på alla ställen där väljare kan rösta.

Mer information om att rösta på parti och person

Kan väljare skriva till andra namn än de som står på en tryckt valsedel?

Ja, om partiet inte har anmält sina kandidater, dvs. skyddat sin lista från att väljare nominerar egna kandidater. Det står på valsedeln om kandidaterna är anmälda eller inte. Men den kandidat som väljaren skriver till måste vara valbar och dessutom måste kandidaten ha samtyckt till kandidaturen. Om en väljare röstar på en person som inte har samtyckt till en kan­didatur för ett visst parti blir det endast en röst på partiet.

Varför går det inte att rösta digitalt i Sverige?

Hur val går till i Sverige står i vallagen. Det är de politiska partierna i riksdagen som kan ändra i vallagen, vilket innebär att det är partierna som måste driva frågan om digital röstning. För närvarande är det inte en fråga som är aktuell. Skäl som anges mot röstning via internet är bland annat säkerställande av väljarnas valhemlighet och att ett pappersbaserat manuellt system är säkrare. 

Går det att rösta utan ID-handling?

I samband med röstning måste en väljare som inte är känd för röstmottagarna legitimera sig eller på annat sätt styrka sin identitet. Röstmottagarna får inte ta emot valkuvert om väljaren inte kan styrka sin identitet.

Det finns tre olika sätt att identifiera sig när väljaren ska överlämna sin röst. De är följande:

  • Visa en giltig id-handling,
  • väljaren är känd av röstmottagaren, eller
  • någon annan intygar väljarens identitet. Den personen måste i så fall visa giltig id-handling eller vara känd av röstmottagaren.

Får man vara två personer bakom valskärmen samtidigt?

Ja, men bara om väljaren behöver hjälp med att göra i ordning sin röst. Vi har hemliga val i Sverige och väljaren ska vara ensam bakom valskärmen när hen röstar. Men om väljaren behöver hjälp med att göra i ordning sin röst får det vara två väljare bakom en valskärm. Om väljaren begär det, ska röstmottagarna hjälpa till. Röstmottagarna får inte berätta för någon hur väljaren har röstat.

Vem ansvarar för säkerheten vid röstmottagningen?

Valnämnden i varje kommun ansvarar för genomförandet av valet i kommunen. Om händelser skulle uppstå i en vallokal behöver det i första hand hanteras av den myndighet som ansvarar för frågan. I första hand kan kontakt tas med röstmottagare på plats i vallokalen, i andra hand ska valnämnden i kommunen kontaktas. Om fel begåtts finns det rutiner för att hantera det. Polisen har en nära samverkan med de lokala valmyndigheterna för ordningen i och omkring vallokalerna.

Om någon medvetet försöker manipulera valresultatet ska det polisanmälas. Det är ett brott att t.ex. försöka hindra eller förvanska resultatet av ett val eller en omröstning. Det är också ett brott att ge eller ta emot belöning för att rösta på ett visst sätt eller för att inte rösta alls. Man får heller inte ta reda på hur någon annan har röstat.

Mandatfördelning

Hur många mandat har Sverige i Europaparlamentet?

Sverige har 20 mandat i Europaparlamentet under mandatperioden 2014-2019.

Hur påverkas Sveriges mandat av ett eventuellt Brexit?

När Storbritannien lämnar EU kommer Sverige att få ytterligare ett mandat i Europaparlamentet, vilket innebär att Sverige får 21 mandat.

Hur många valkretsar består Sveriges av i EU-valet?

Valkretsar är en indelning i geografiska områden. De syftar till att hela landet eller alla delar av ett län eller en kommun ska bli representerade i de politiska församlingarna. För val till Europaparlamentet är hela Sverige en enda valkrets. Mandaten fördelas mellan medlemsländerna i EU beroende på ländernas folkmängd.

Finns det någon spärregel i EU-valet?

För valet till Europaparlamentet i Sverige gäller samma regler som vid riksdagsvalet, det vill säga att ett parti måste få minst 4 procent av rösterna i hela landet för att få vara med i fördelningen av mandat.

Hur såg mandatfördelningen ut vid EU-valet 2014?

På vår webbplats val.se finns en sammanfattning av valresultatet från valet till Europaparlamentet 2014 med en tabell över bland annat mandatfördelningen.

Sammanfattning av valresultat i 2014 års val till Europaparlamentet

Hur beräknas sista mandatet?

I vår manual för mandatfördelning finns en noggrann redogörelse och räkneexempel för hur många röster ett visst parti skulle behöva för att ta ytterligare ett mandat.

Manual för mandatfördelning

På vår webbplats finns också en valsimulator där du kan göra egna beräkningar av mandat.

Valsimulatornlänk till annan webbplats

När redovisas mandatfördelningen?

Valmyndigheten kommer redovisa en preliminär mandatfördelning vid 23-tiden på valnatten den 26 maj, den kan sedan ändras under rösträkningens gång. Hur mandatfördelningen säkert ser ut vet vi inte förrän samtliga länsstyrelser är klara med den slutliga rösträkningen och Valmyndigheten fördelar mandaten och fastställer valresultatet. Det brukar ske cirka en vecka efter valdagen.

Rösträkning och valresultat

Var kan man följa rösträkningen?

Både den preliminära och den slutliga rösträkningen går att följa på Valmyndighetens webbplats. Observera att inga siffror presenteras under valnatten förrän röstningen i samtliga av EU:s medlemsländer är avslutad. Det innebär att den preliminära rösträkningen kommer gå att följa från och med kl. 23.00 svensk tid söndagen den 26 maj. Resultatet uppdateras kontinuerligt under rösträkningens gång. Den slutliga rösträkningen påbörjas av länsstyrelserna den 27 maj.

Följ den preliminära rösträkningen härlänk till annan webbplats

Följ den slutliga rösträkningen härlänk till annan webbplats

Mer information om att följa rösträkningen i EU-valet

Vilken tid på valnatten gör Valmyndigheten en preliminär mandatfördelning?

Den preliminära rösträkningen kommer gå att följa på vår webbplats från och med kl. 23.00 svensk tid söndagen den 26 maj. Vid 23-tiden väntas även tillräckligt många distrikt ha rapporterat in sina resultat för att Valmyndigheten ska kunna göra en preliminär mandatfördelning.

Mer information om att följa rösträkningen i EU-valet

När är den preliminära rösträkningen på valnatten klar?

Det går inte att på förhand veta när valdistrikten kommer att rapportera in sina preliminära resultat under valnatten, och därmed inte heller när alla resultat är inrapporterade. Resultatpresentationen kommer att uppdateras som oftast med 120-sekunders intervaller.

Mer information om att följa rösträkningen i EU-valet

Gör valmyndigheten några prognoser över valdeltagandet?

Nej, Valmyndigheten gör inga sådana prognoser.

Vad innebär onsdagsräkningen?

På onsdagen efter valdagen, den 29 maj, räknar kommunerna de förtidsröster som lämnats i andra kommuner under valhelgen och som inte hann fram till vallokalerna under valdagen samt brevröster och röster från ambassader.

Denna räkning kallas för valnämndens preliminära rösträkning eller onsdagsräkning. Om det behövs kan räkningen förlängas till torsdagen. När valnämnderna är färdiga med onsdagsräkningen överlämnas rösterna till länsstyrelserna för slutlig rösträkning.

Mer information om hur den preliminära rösträkningen går till

Vad är ett uppsamlingsdistrikt?

Vid valnämndens preliminära rösträkning eller onsdagsräkning räknas rösterna i uppsamlingsdistrikt. Ett uppsamlingsdistrikt motsvarar en kommunvalkrets eller en hel kommun om kommunen inte är valkretsindelad. Rösterna räknas på detta sätt för att valhemligheten inte ska röjas. I EU-valet 2019 finns det 321 uppsamlingsdistrikt.

Vad är skillnaden mellan preliminärt och slutligt valresultat?

Det preliminära resultatet från valnatten och den preliminära rösträkningen på onsdagen efter valdagen är ett preliminärt resultat som ger en bild av hur det kan tänkas gå och åt vilket håll resultatet lutar. Under länsstyrelsernas slutliga rösträkning räknas och kontrolleras varje röst, dvs. valsedel, flera gånger om. Det slutliga resultatet presenteras först när samtliga länsstyrelser har genomfört den slutliga rösträkningen och Valmyndigheten har fattat beslut om att fördela mandaten, utse ledamöter ch ersättare och fastställa det slutliga valresultatet. Fram till dess kommer resultatet att korrigeras och uppdateras löpande.

Mer information om hur den preliminära rösträkningen går till

Mer information om hur den slutliga rösträkningen går till

Brukar det skilja sig mycket mellan preliminärt och slutligt valresultat?

Det går inte ge något generellt svar på den frågan, det finns en rad saker som kan påverka. Det preliminära resultatet är inte bindande på något sätt, utan ger en bild av åt vilket håll resultatet lutar. Under den slutliga räkningen så kontrolleras varje röst flera gånger. Där kan det bli korrigeringar, men det kan också upptäckas felregistreringar. Uppdateringar kan ske ända fram till den slutliga rösträkningen är klar och Valmyndigheten fördelar mandaten och fastställer resultatet.

När är valresultatet klart?

Det slutliga valresultatet presenteras först när samtliga länsstyrelser har genomfört den slutliga rösträkningen och Valmyndigheten har fattat beslut om att fördela mandaten, utse ledamöter och ersättare och fastställa det slutliga valresultatet. Fram till dess kommer resultatet att korrigeras och uppdateras löpande. Det slutliga resultatet väntas fastställas cirka en vecka efter valdagen.

Vem fastställer valresultatet?

Valmyndighetens nämnd fastställer valresultatet för val till Europaparlamentet.

Var kommer jag kunna ta del av det slutliga reultatet?

Resultatet kommer att kungöras på Valmyndighetens anslagstavla och publiceras på vår webbplats val.se.

Var hittar jag resultatet från EU-valet 2014?

I valpresentationen för EU-valet 2014 finns det slutliga valresultatet.

Valpresentationenen 2014

Resultaten från EU-valen 1979-2014 på Europaparlamentets webbplatslänk till annan webbplats

Hur många röster krävs för att bli personvald?

Det är personrösterna som i första hand avgör vilka som ska få mandaten. Antalet personröster för varje kandidat räknas i den slutliga rösträkningen. Personrösterna räknas per valkrets. I val till Europaparlamentet är hela Sverige en valkrets.

Antalet personröster som en viss kandidat har fått för ett parti i en valkrets kallas för det personliga röstetalet. Det finns vissa spärrar för att kunna bli invald på personröster. För att kunna bli invald på personröster i Europaparlamentet måste en kandidat ha fått så många personröster som motsvarar minst 5 procent av partiets alla giltiga röster. Kan inte alla kandidater utses med personröster utses de utifrån jämförelsetal.

Hur presenteras valresultatet i de övriga EU-länderna?

Valmyndigheten kan inte svara på hur andra medlemsländer kommer att presentera sina valresultat. Så snart preliminära valresultat för medlemsländerna finns tillgängligt kommer det att publiceras på Europaparlamentets webbplats, se länk nedan.

Valresultatet på Europaparlamentets webbplatslänk till annan webbplats

Överklaganden och anmälningar

Hur anmäler man klagomål eller framför synpunkter på hur röstningen går till?

Det är röstmottagarnas uppgift att se till att röstningen går till på rätt sätt och att det är ordning i val- och röstningslokalen. Det ska vara ordning bland valsedlarna och partier får inte bedriva propaganda där väljare ska göra i ordning sin röst. Om någon tycker att röstningen inte genomförs på rätt sätt bör den personen i första hand påpeka detta för röstmottagarna på plats.

I andra hand ska valnämnden i kommunen kontaktas. Det är valnämnden i varje kommun som ansvarar för att utbilda och utse röstmottagare samt se till att röstmottagningen och rösträkningen på valnatten och rösträkningen går rätt till. Valmyndigheten har inget tillsynsansvar gentemot kommunerna.

Om någon anser att en händelse riskerar att påverka valresultatet kan hen överklaga till Valprövningsnämnden. Vissa händelser kan utöver att vara otillåten påverkan på valet även vara ett brott (i straffrättslig mening). Det är ett brott att till exempel försöka hindra eller förvanska resultatet av ett val eller en omröstning. Det är också ett brott att ge eller ta emot belöning för att rösta på ett visst sätt eller för att inte rösta alls (köpa eller sälja röster). Man får heller inte ta reda på hur någon annan har röstat. Dessa händelser ska polisanmälas och kan leda till böter eller fängelse. En händelse kan alltså vara både en otillåten påverkan på valresultatet och ett brott.

Vem kan polisanmäla ett misstänkt brott?

Alla kan anmäla. Valrelaterad brottslighet (17 kap. 8-9 §§ BrB) omfattas dock inte av skyldighet att anmäla brott.

Vem kan överklaga valresultatet till Valprövningsnämnden?

Om någon anser att ett fel eller misstag har begåtts som påverkar valresultatet kan personen överklaga utgången av valet. Personen har rätt att överklaga valresultatet om hen:

  • företräder ett parti som deltagit i valet,
  • enligt röstlängden varit röstberättigad vid valet, eller
  • har varit kandidat som blivit utsett till ledamot, efterträdare eller ersättare. Då kan hen överklaga det beslutet utan att ha varit upptagen i den aktuella röstlängden.

Överklagandet måste vara skriftligt. I överklagandet ska det framgå vad som är fel eller vilka misstag som kan ha begåtts. Den som överklagar måste uppge sin identitet för att Valprövningsnämnden ska kunna avgöra om hen har rätt att överklaga valresultatet.

Överklagandet av beslut att fastställa utgången av ett val ska skickas till Valprövningsnämnden, tidigaste dagen efter valdagen och senast tio dagar efter det att valet avslutades (valresultatet kungjorts).

Mer information om att överklaga, klaga och anmäla

Vem prövar överklaganden av valresultatet?

Det är Valprövningsnämnden som prövar överklaganden. Valprövningsnämnden är den enda instans som man kan överklaga valresultatet till. Valprövningsnämndens beslut går inte att överklaga.

Om Valprövningsnämnden på riksdagens webbplats
länk till annan webbplats

Hur många anmälningar har kommit in till er om felaktigheter eller oegentligheter i samband med valet?

Valmyndigheten tar inte emot anmälningar om felaktigheter eller oegentligheter kring valets genomförande. Däremot får vi detta val, liksom tidigare val, ibland in rapporter från allmänhet med olika iakttagelser från röstningslokalerna. Det är svårt att bedöma vad som är faktiska händelser och vad som är ryktesspridning. Inrapporteringarna kan bero på missförstånd om vad som gäller men det kan även vara något som har hanterats fel i röstningslokalen, påtalats och omgående rättats till.

Valmyndigheten har inför EU-valet uppmanat de lokala och regionala valmyndigheterna, dvs. kommuner och länsstyrelser, att inkomma med rapporter om avvikande händelser under valperioden. Det kan exempelvis gälla saknade eller felaktiga valsedlar, röstmottagare som inte hanterat rösterna korrekt eller hot och våld mot röstmottagare. Syftet är att få en samlad nationell lägesbild över händelser inom valadministrationen och att kunna sprida information till berörda. Valmyndigheten uppdaterar regelbundet en förteckning över inrapporterade händelser. Förteckningen kan fås genom att kontakta Valmyndighetens presstjänst.